Hur vet man egentligen när man dricker för mycket?
Vad som är ”för mycket” när det kommer till alkohol är inte ett fast mått, det varierar från person till person och påverkas av livssituationer och arv. Men bara det faktum att du är här betyder att du i alla fall tänkt till, det är bra. En viktig sak: att ha ett skadligt bruk av alkohol är inte svart eller vitt. Det är skillnad på att somna på en parkbänk och att somna i soffan. Men om du somnar i soffan varje fredag och har glömt bort vad barnen berättade och du redan på morgonen tycker att det känns långt tills det är okej att öppna en ny öl – då kanske det är bra att fundera på din relation till alkohol.
Ett litet test: Kanske dricker jag för mycket?
Previct® Alcohol
Previct® Family
Previct® Gambling
Previct och jag, våra historier
Det här är historierna, våra historier. Vi som använder Previct®, i jobbet eller för att kämpa mot beroende. Det här är historierna om hur vi vinner små segrar varje dag, eller stora – som att till slut bli fri från beroendet. Det här är inga case. Det här är våra liv.
Chef&Karriär: Nykter efter 20 års missbruk
CHEF&KARRIÄR: NYKTER EFTER 20 ÅRS MISSBRUK Sonens studentfest blev droppen för lagerchefen Håkan Böös. Förhoppningsvis den allra sista, efter ett långt liv av förnekelse och lögner. Läs hela artikeln nedan! Läs PDF intervjuen här! När började du missbruka alkohol? Ända sedan första fyllan i 16-års-åldern har jag aldrig kunnat ta bara ett glas. Jag drack tills alkoholen tog slut eller jag somnade. Men det var först på 90-talet jag började dricka oftare och oftare för att varva ner från jobbet. Har du varit full på jobbet någon gång? Nej, men däremot var jag ofta bakfull och knappast i stånd att köra till jobbet eller köra truck på arbetet, vilket jag gjorde ändå. Och nästan dagligen drack jag ett par öl i bilen på vägen hem från jobbet. Eftersom jag var chef kunde jag lägga schemat efter Systembolagets öppettider. Hur påverkade drickandet dig som chef? I dag, när jag är nykter, tycker jag att jag är en mycket bättre chef, tidigare vågade jag till exempel inte ta konflikter av rädsla för att någon skulle upptäcka något om mig. Jag förstår i dag inte hur jag orkade sköta jobbet, jag lade ner så mycket energi på att undvika upptäckt. Var det någon som märkte något? Nej, jag frågade faktiskt efteråt. Alla på jobbet blev lika förvånade när jag lade in mig på behandlingshem. Vad fick dig att fatta beslut om att lägga in dig på behandlingshem? Jag hade gått i behandling i öppen-vård i 18 månader, men ansåg egentligen inte att jag hade alkoholproblem. Det var först dagen efter att min son tog studenten, våren 2015, som jag kom till insikt. Min fru hade plockat bort all alkohol från festen kvällen före och i panik över att inte ha något mer att dricka öppnade jag en whiskyflaska som sonen fått i studentpresent. Där och då förstod jag att jag hade rätt stora problem och faktiskt behövde hjälp. Hur reagerade din arbetsgivare och dina arbetskamrater? Min dåvarande arbetsgivare skötte det bra. De betalade för min behandling och skrev ett kontrakt med mig som bland annat handlade om att jag skulle ta prover, lämna sjukintyg första dagen och fortsätta att gå i terapi. Även medarbetarna bemötte mig bra och det är aldrig någon som använt min alkoholism emot mig.– När jag efter några år sökte nytt jobb var jag öppen med att jag är nykter alkoholist och jag har alltid bemötts med respekt. Har du någon nytta av dina erfarenheter? Jag är bättre på att upptäcka om någon har alkoholproblem. Jag vågar ställa frågan som ingen ställde till mig och som man måste ställa om man misstänker något, även om det är obekvämt. Nio av tio kommer inte att erkänna att de har problem, men frågan ger en tankeställare. Kanske kan den få folk att söka hjälp tid.
Kontigo Care i Villa Nytt: Appen coachade Catrine till nykterhet
APPEN COACHADE CATRINE TILL NYKTERHET Catrine Lindström hade många gånger försökt bryta sitt alkoholberoende. En bit in i tillfrisknandet hörde hon talas om en digital tjänst. Den hade hjälpt andra till nykterhet, och hon tog chansen. En app, kopplad till en trådlös alkoholmätare, blev hennes kompis på vägen till det nyktra livet. Det har nu varat i ett år och åtta månader. Villanytt blev nyfiken på tjänsten som heter Previct, och vi bad Catrine berätta om hur det fungerar. Läs hela artikeln här: Kontigo Care i Villa Nytt 2 Jag drack mycket Trots att tävlingsryttaren Catrine tränade hårt och fokuserade på tävlingar så hade hon samtidigt en stark lust för festande i ungdomen. – Jag drack mycket, och när jag senare gifte mig med en man som hade samma problematik, så tog spriten över vår vardag också. Men jag har alltid varit ambitiös i arbetslivet, och lyckades dölja att jag faktiskt hade ett beroende, berättar Catrine. En stöttande arbetsgivare Drickandet eskalerade ytterligare när hennes häst dog och de stimulerande stallsysslorna upphörde. Som ett sista rop på hjälp dolde hon inte sitt drickande på jobbet, vilket ledde till att arbetsgivaren konfronterade Catrine. Det blev ett både känsligt och viktigt samtal som slutade med att Catrine kom i kontakt med vården. – Jag hade ju redan misslyckats att ta kontroll över drick-andet flera gånger, så jag förstod hur svårt det skulle bli. Med en klok och stöttande arbetsgivare fick jag fort hjälp, vilket var avgörande. En annan avgörande faktor i min väg till nykterhet var att jag hörde talas om appen Previct. Via en kurator på vårdcentralen fick jag prova den. Och det passade verkligen mig. Diskret Användning Catrine använder appen tillsammans med en liten diskret alkoholmätare som hon blåser i dagligen. I appen finns mån-ga verktyg som hon använder för att peppa sig, dokumentera nykterheten samt jämföra bättre och sämre dagar. Men även funktioner för att hantera svåra känslor och kartlägga var i livet som återfallsriskerna uppstår. Hennes behandlingsledare följer informationen, och i appen finns även en nödknapp man trycker på i de tuffaste stunderna. En stor fördel är att användandet är diskret, och behandlin-gen kräver inte att jag måste avvika för täta möten. Jag kan visa mina framsteg för mig själv, behandlaren, anhöriga och arbetsgi-varen om vi har en sådan överenskommelse. Att blåsa för att visa min nykterhet innan jag kommer till jobbet har blivit som en inspirerande tävling för mig: Och jag är vinnare varje dag, understryker Catrine Finns på alla samhällsnivåer Hon berättar gärna öppet om missbruket och vägen ur det, för att bidra till att tvätta bort skammen för andra drabbade. Och att hon, som yrkeskvinna och aktiv inom ridsporten, blev alkoholist kan öka förståelsen för att problemet finns på alla samhällsnivåer. Eftersom användaren själv hanterar verktygen och funktion- erna så uteblir instinkten om att sparka bakut mot något som påtvingats av auktoriteter. Catrine instämmer: – Varje morgon öppnar jag appen, och svarar på peppande frågor och ger löften till mig själv, som jag sen på kvällen kan utvärdera om jag levt upp till. Hela upplägget har fått mig att bättre hantera känslor och tankar och att kunna njuta av varje nykter dag. Även om det i början upplevs som en ny och jobbig värld. På frågan om vad som varit hennes största belöning, svarar Catrine: – Att jag fått livet tillbaka och nu kan ha häst igen!
Vår ambassadör Håkan Böös blir intervjuad i Kollega om Previct.
Vår ambassadör Håkan Böös blir intervjuad i Kollega om Previct. Håkan Böös har i många år varit en av de största förespråkarna för Previct. Det är fantastiskt att nu se honom i Unionens medlemstidning Kollega. I intervjun pratar han öppenhjärtigt och sitt missbruk, hur det påverkade honom och hela hans familj och vägen tillbaka med hjälp av Previct. Vi på Kontigo Care är som alltid oerhört stolta över dig Håkan och arbetet du gör! Våren 2015 tog Håkan Böös son Fredrik studenten. Håkan hade tagit ledigt en vecka från jobbet på Byggmax i Västerås för att förbereda studentfesten i villan i Surahammar och gjorde det han alltid gjorde när han var ledig – han drack. Studentfesten avlöpte utan dramatik och lördagsmorgonen efter fanns det rejält mycket alkohol kvar i hemmet. Håkan hann hälla i sig fyra öl innan hans fru Camilla resolut samlade ihop alla överblivna flaskor och tog dem från huset. Håkan fick panik när alkoholen försvann. Han hittade en whiskyflaska som sonen fatt i studentpresent, och drack upp halva. Då kom vändpunkten, ögonblicket då han insåg att han faktiskt behövde den hjälp hans familj enträget erbjudit honom. Först där och då kom han till insikt om att han var alkoholist. -Jag kände att nu fick det vara nog.Jag ringde min syster och blev inlagd för avgiftning på lasarettet. Sedan dess har han varit helt nykter. Eller nja, när han skrevs ut från behandlingshemmet fem veckor senare hittade han fem flaskor öl på ett gömställe i garaget, flaskor som familjen missat att städa undan. Han drack upp dem – men kände att han var klar med alkohol. De fem ölen blev de sista av tusen och åter tusen som han druckit under åren. Previct och Håkan -Jag har nog varit alkoholist sedan första fyllan i 16-årsåldern. Jag var alltid den som var fullast och drack tills det tog slut eller jag somnade. Under mitten på 1990-talet började Håkan Böös dricka mer och mer, först varje helg, sedan redan på lill-lördag. Snart tänjdes helgbegreppet ut ytterligare och han tog ett glas för att varva ner efter en stressig arbetsdag. Stressigt var det ofta. Jobbet låg granne med en av landets största systembolagsbutiker och efter varje arbetsdag när Håkan satte sig i bilen för att åka hem, var han fast besluten att inte köpa öl. Han förhandlade med sig själv och alkoholisten i honom vann oftast. En öl skadar väl inte, och inte två heller. Men att köpa bara två öl kan verka suspekt, bättre att köpa åtta på en gång, så man inte framstår som en missbrukare. Det hände nästan dagligen att han drack ett par öl i bilen på väg hem. – Man tänjer hela tiden på gränsen. I dag är jag glad att jag inte körde på någon. Men det hade varit bra om jag hade fastnat i en poliskontroll, säger Håkan Böös. Han fastnade inte och utanför familjen anade ingen vad som pågick. Arbetskamraterna hade inte en susning – han frågade dem faktiskt efteråt om de misstänkt något. Han lärde sig knepen, höll sig för sig själv och hade alltid en ask Läkerol i fickan. Gick konstant och tuggade på något för att dölja lukten. Läs hela artikeln nedan. Läs hela artikeln här! Eller så kan du läsa hela PDF:en här!
”Jag visste att du inte skulle vara nykter…” Previct i Icakuriren
”Jag visste att du inte skulle vara nykter…” Previct i Icakuriren Läs också intervjun med Jessica Lind, behandlingssekreterare även den i Icakuriren. Jessica Lind följer sina klienter sju dagar i veckan, dygnets alla timmar, och får snabbt indikationer på ett avvikande beteendemönster: Man får som klient nämligen ”alkoblåsa” varje dag på bestämda tider, vanligen tre gånger, och i samband med det även ta en selfie för att visa att rätt person använde testet. – Det går inte att manipulera, konstaterar Jessica Lind. – Resultatet skickas omedelbart till analys och jag har svaret inom tio sekunder. Vården och kontakten sker via en smart telefon som man får av sin mottagning och består av dagliga sms och Facetime-samtal, men även fysiska möten för den som vill ha det som komplement. Man får dessutom uppgifter, som att ta en promenad och att svara på frågor om sitt mående varje dag. – Det blir en ärligare behandling än den traditionella. Det går inte att mörka om man druckit alkohol. Väljer man att inte blåsa, så frågar jag varför. Det som sker i appen blir ett verktyg vid nästa träff. Inte för att straffa utan för att analysera vad som hände och försöka förhindra att det sker igen. Vilket mål klienterna har med behandlingen varierar: – Vissa behöver total avhållsamhet, i alla fall i den inledande fasen. Andra väljer att dricka mer normalt – om de kan. Alla kan inte dricka Vad som är ett normalt eller ofarligt drickande går inte att svara på, något som är svårt att förhålla sig till, särskilt för den som är beroende, konstaterar Jessica Lind. – Vi är olika. Vissa kan dricka alkohol, andra inte. En del klarar att bara ta ett enda glas vin eller öl ibland, andra säger att även en liten mängd triggar ett alkoholsug och plötsligt är ett återfall igång. Det gäller alla substanser som förändrar beteende och även spel. Man börjar med en tremånadersbehandling för att förstå syftet med den och få in nya rutiner. – Efter det vill de flesta fortsätta. En del ett halvår till, andra hänger med i ett par år. Målet är att klienten ska kunna hålla sig nykter i längre perioder, helst hela livet. När man lär sig nya vanor ökar förutsättningarna för det. Metoden passar många men inte alla, enligt Jessica Lind. Det krävs stark egen motivation och insikt om att man faktiskt på riktigt har ett problem. – Man behöver vara mottaglig för behandlingen och inse att man får göra mycket jobb på egen hand, vilket i sin tur kräver stark vilja och drivkraft. Jessica Lind har både kvinnor och män som klienter. Hon menar att mörkertalet är stort när det gäller kvinnor. – Kvinnor har i regel en högre skam kopplat till sitt missbruk. De gömmer sig hemma och smygdricker ensamma för att inte visa hur mycket de dricker och är därför lite svåra att komma åt. Ansvaret att vara en bra förälder är mer kopplat till kvinnor, och dricker hon då för mycket alkohol eller tar andra droger så faller hela hennes fasad. Döva ångest Varför hamnar man då i klorna på ett beroende? En teori är att ha något trauma bakom sig? – Ja, det vill jag skriva under på. Vi har nog inte haft en enda lycklig missbrukare i behandling hos oss utan personer som dövar ångest, ensamhet eller mörka känslor med en substans. Jessica Lind anser att beroendevården skulle vinna på samverkan mellan sjukvård och socialtjänst. – Vi har ofta samma klienter. Till exempel att man självmedicinerar med alkohol eller andra droger vid psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser eller trauma. Som det är nu behandlar vi ofta missbruket först, därefter kommer en diagnos. – Om det var tvärtom skulle patienten/klienten kanske inte hamna i ett djupt beroende. Lidande skulle kunna minskas. Den som är nyfiken på digital beroendevård kan höra av sig till en beroendemottagning där man bor eller sin vårdcentral, råder Jessica Lind. – Här i Mjölby där jag jobbar finns behandlingen inom kommunens öppenvård och är gratis. 1 Att prioritera alkohol 2 Dålig sömn 3 Ensamhet 4 Försämrad ekonomi 5 Isolera sig 6 Minnesluckor 7 Problemförnekelse 8 Stigande sjukfrånvaro 9 Ökat alkoholsug Läs också Icakurirens artikel om Jessica Lind, behandlingssekreterare, och hennes arbete med Previct.
Om att ”komma ut” som alkoholist på jobbet och användningen av Previct
Att ”komma ut” på jobbet och använda Previct Jag vet inte hur många gånger jag har bävat för att gå till jobbet och faktiskt inte heller tagit mig dit på grund av att jag inte har vågat möta vad som hände på festen eller kvällen innan. Sommarfester, julfester, afterwork eller ibland inte någon speciell anledning mer än att jag faktiskt hade druckit för mycket. Det blir lite det där ni vet – om jag blundar så syns jag inte. Det funkar inte kan jag avslöja. Det är som att dricka och tro att problem ska försvinna. Det enda som infinner sig är den där tystnaden som är så jobbig. Inte bara för mig utan mina kollegor också, för det är ingen som riktigt vågar vara ärlig i detta som är så tyngt av skam, som alkoholismen är. Svårt att möta vardagen Jag berättade för mina kollegor att jag skulle i väg på behandlingshem vilket var uppskattat. Jag fick mycket positiv respons på det. Men det är den saken att komma tillbaka, fem veckors behandling det är bara början. Att möta den verkliga vardagen, där börjar jobbet på allvar med att hålla sig nykter. Och mitt förtroendekapital var tömt, alla förutfattande uppfattningar om alkoholister som finns och att livet är helt enkelt riktigt tufft med alla konsekvenser jag hade dragit på mig vilket inte gör det enklare. Jag hade min Previct Men jag hade med mig något när jag kom tillbaka, något som skapade en visuell trygghet för alla runt omkring mig. Jag hade med mig Triple-A eller Previct som det heter idag. Jag förstår folk som är rädda för att ”komma ut” som alkoholist på jobbet eller i andra sammanhang där man kan bli dömd utifrån förutfattande meningar. Och visst kunde jag smugglat med det och gömt mig på toaletten när jag skulle blåsa med mera. Men för min del och som jag kände det för att ta tillbaka mitt liv. Detta en del av det som jag måste hålla öppet för min egen skull. Så där på jobbet, på mitt skrivbord, där fanns den som vilken annan nödvändig del som helst av mina kontors attiraljer. Previct kunde via min nykterhet Och jag kunde när som det var dags, ta upp den och genomföra mitt nykterhetstest. Vilket visade att jag faktiskt jobbade med min nykterhet varje dag. Detta gav i mig en ärlighet i mitt sätt att vara om vad det kom till min alkoholism. Det lockade till många oväntade samtal när andra undrade vad det var för något jag hade med mig i olika situationer på jobbet. Previct har gett mig en väg att få respekt för det jobbet jag har gjort med att hålla mig nykter. En väg till att ge andra en inblick i det som pågår i tillfrisknandet. Visst var det pinsamt den dagen som jag hade druckit något från hälsokosthyllan och det blev en röd gubbe, typ två minuter innan jag skulle in och ha möte med chefen. – Hej, du jag måste gör mitt nykterhets test igen för det gick inte så bra nyss. Men skölja munnen och vänta en kvart på att få blåsa igen sen skickade Previcten fram den gröna glada gubben igen. Stolt o Nykter Ola tack vare Previct
Jag anmälde min lillebror till socialtjänsten
Carina anmälde sin bror till socialtjänsten Ett utav de tuffaste beslut jag någonsin tagit var när jag gjorde en anmälan till socialtjänsten på min egen lillebror. Ja, ni hör hur det låter… Jag hade hotat med det många gånger och till slut fanns ingen annan väg. En väg för att hjälpa hans barn, som levde med en pappa som missbrukat alkohol i alldeles för många år och med en medberoende mamma. Två föräldrar som älskade sina barn och ville dem allt gott i världen men som inte förmådde att se vad de gav dem i stället. Självklart var det inget enkelt beslut, men när jag brottades med mina egna tankar, vad var det värsta som kunde hända? Jo, att jag skulle förlora min bror… Men, vet ni, honom hade jag redan förlorat. Den förändrade person han blivit genom sitt alkoholmissbruk var ändå inte den bror jag kände. Och jag var faktiskt rätt trött på den han blivit. Ett tufft beslut för barnens skull Det jag gjorde, gjorde jag främst för barnens skull. Ett barn hade vuxit upp i det här och ett barn var fortfarande litet. Kunde jag på något sätt bidra till att de fick en frisk pappa och frisk familj ville jag göra det. Det blev inte någon rak väg efter att anmälan var inlämnad 2012. Kommunen erbjöd 12-stegsprogram som fungerade periodvis, längre och kortare perioder och han började gå på AA-möten. Min bror vill vara duktig och var säkert nykter vid de tillfällen det krävdes. Däremellan fortsatte drickandet. Jag ska erkänna att jag mellan varven har gett upp och inte riktigt orkat strida. Ovh jag får fortfarande ont i magen om min svägerska ringer och det första hon frågar är: Vad gör ni? Jag visste då att nu är brorsan inte nykter och de orkar inte vara hemma hela kvällen så de vill komma och spendera kvällen hos mig. Till slut tröttnade jag och svarade, att visst var de välkomna, men om brorsan inte var nykter fick de lämna honom hemma. Då kom de inte. Att få tillbaka sin bror Jag är ändå glad att jag inte gav upp helt och kommer aldrig att glömma den dagen resan mot där vi är idag startade. Jag är glad att det var mig min svägerska och min bror kontaktade när han bestämde sig för att nu får det vara nog. Det går inte längre. Jag kände att det här ropet på hjälp var på riktigt och åkte och hämtade upp honom. Via psykakuten, avgiftning och sen behandlingshem. Det låter lätt men det var en resa och en strid för att få hjälpen. Jag ljög mig fram en hel del, fast jag är en person som inte brukar ljuga och inte gillar lögner. Jag visste att det är nu eller aldrig. Nu ville han själv och utan det hade det aldrig gått. Det går inte att hjälpa en som inte själv vill, har den här resan lärt mig. Ett utav de tuffaste beslut jag någonsin tagit var också ett utav de bästa, visade det sig. 6 års nykterhet som jag tror på, att det kommer att vara för evigt, och den bror som jag känner igen och har saknat är tillbaks 😊 Carina Böös