Orolig för ditt drickande?

  CHEF&KARRIÄR: NYKTER EFTER 20 ÅRS MISSBRUK Sonens studentfest blev droppen för lagerchefen Håkan Böös. Förhoppningsvis den allra sista, efter ett långt liv av förnekelse och lögner. Läs hela artikeln nedan! Läs PDF intervjuen här!  När började du missbruka alkohol? Ända sedan första fyllan i 16-års-åldern har jag aldrig kunnat ta bara ett glas. Jag drack tills alkoholen tog slut eller jag somnade. Men det var först på 90-talet jag började dricka oftare och oftare för att varva ner från jobbet. Har du varit full på jobbet någon gång? Nej, men däremot var jag ofta bakfull och knappast i stånd att köra till jobbet eller köra truck på arbetet, vilket jag gjorde ändå. Och nästan dagligen drack jag ett par öl i bilen på vägen hem från jobbet. Eftersom jag var chef kunde jag lägga schemat efter Systembolagets öppettider. Hur påverkade drickandet dig som chef? I dag, när jag är nykter, tycker jag att jag är en mycket bättre chef, tidigare vågade jag till exempel inte ta konflikter av rädsla för att någon skulle upptäcka något om mig. Jag förstår i dag inte hur jag orkade sköta jobbet, jag lade ner så mycket energi på att undvika upptäckt. Var det någon som märkte något? Nej, jag frågade faktiskt efteråt. Alla på jobbet blev lika förvånade när jag lade in mig på behandlingshem. Vad fick dig att fatta beslut om att lägga in dig på behandlingshem? Jag hade gått i behandling i öppen-vård i 18 månader, men ansåg egentligen inte att jag hade alkoholproblem. Det var först dagen efter att min son tog studenten, våren 2015, som jag kom till insikt. Min fru hade plockat bort all alkohol från festen kvällen före och i panik över att inte ha något mer att dricka öppnade jag en whiskyflaska som sonen fått i studentpresent. Där och då förstod jag att jag hade rätt stora problem och faktiskt behövde hjälp. Hur reagerade din arbetsgivare och dina arbetskamrater? Min dåvarande arbetsgivare skötte det bra. De betalade för min behandling och skrev ett kontrakt med mig som bland annat handlade om att jag skulle ta prover, lämna sjukintyg första dagen och fortsätta att gå i terapi. Även medarbetarna bemötte mig bra och det är aldrig någon som använt min alkoholism emot mig.– När jag efter några år sökte nytt jobb var jag öppen med att jag är nykter alkoholist och jag har alltid bemötts med respekt. Har du någon nytta av dina erfarenheter? Jag är bättre på att upptäcka om någon har alkoholproblem. Jag vågar ställa frågan som ingen ställde till mig och som man måste ställa om man misstänker något, även om det är obekvämt. Nio av tio kommer inte att erkänna att de har problem, men frågan ger en tankeställare. Kanske kan den få folk att söka hjälp tid.

”Jag visste att du inte skulle vara nykter…” Previct i Icakuriren Läs också intervjun med Jessica Lind, behandlingssekreterare även den i Icakuriren.   Jessica Lind följer sina klienter sju dagar i veckan, dygnets alla timmar, och får snabbt indikationer på ett avvikande beteendemönster: Man får som klient nämligen ”alkoblåsa” varje dag på bestämda tider, vanligen tre gånger, och i samband med det även ta en selfie för att visa att rätt person använde testet. – Det går inte att manipulera, konstaterar Jessica Lind. – Resultatet skickas omedelbart till analys och jag har svaret inom tio sekunder. Vården och kontakten sker via en smart telefon som man får av sin mottagning och består av dagliga sms och Facetime-samtal, men även fysiska möten för den som vill ha det som komplement. Man får dessutom uppgifter, som att ta en promenad och att svara på frågor om sitt mående varje dag. – Det blir en ärligare behandling än den traditionella. Det går inte att mörka om man druckit alkohol. Väljer man att inte blåsa, så frågar jag varför. Det som sker i appen blir ett verktyg vid nästa träff. Inte för att straffa utan för att analysera vad som hände och försöka förhindra att det sker igen. Vilket mål klienterna har med behandlingen varierar: – Vissa behöver total avhållsamhet, i alla fall i den inledande fasen. Andra väljer att dricka mer normalt – om de kan. Alla kan inte dricka Vad som är ett normalt eller ofarligt drickande går inte att svara på, något som är svårt att förhålla sig till, särskilt för den som är beroende, konstaterar Jessica Lind. – Vi är olika. Vissa kan dricka alkohol, andra inte. En del klarar att bara ta ett enda glas vin eller öl ibland, andra säger att även en liten mängd triggar ett alkoholsug och plötsligt är ett återfall igång. Det gäller alla substanser som förändrar beteende och även spel. Man börjar med en tremånadersbehandling för att förstå syftet med den och få in nya rutiner. – Efter det vill de flesta fortsätta. En del ett halvår till, andra hänger med i ett par år. Målet är att klienten ska kunna hålla sig nykter i längre perioder, helst hela livet. När man lär sig nya vanor ökar förutsättningarna för det. Metoden passar många men inte alla, enligt Jessica Lind. Det krävs stark egen motivation och insikt om att man faktiskt på riktigt har ett problem. – Man behöver vara mottaglig för behandlingen och inse att man får göra mycket jobb på egen hand, vilket i sin tur kräver stark vilja och drivkraft. Jessica Lind har både kvinnor och män som klienter. Hon menar att mörkertalet är stort när det gäller  kvinnor. – Kvinnor har i regel en hög­re skam kopplat till sitt missbruk. De gömmer sig hemma och smygdricker ensamma för att inte visa hur mycket de dricker och är därför lite svåra att komma åt. Ansvaret att vara en bra förälder är mer kopplat till kvinnor, och dricker hon då för mycket alkohol eller tar andra droger så faller hela hennes fasad. Döva ångest Varför hamnar man då i klorna på ett beroende? En teori är att ha något trauma bakom sig? – Ja, det vill jag skriva under på. Vi har nog inte haft en enda lycklig missbrukare i behandling hos oss utan personer som dövar ångest, ensamhet eller mörka känslor med en substans. Jessica Lind anser att beroendevården skulle vinna på samverkan mellan sjukvård och socialtjänst. – Vi har ofta samma klienter. Till exempel att man självmedicinerar med alkohol eller andra droger vid psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser eller trauma. Som det är nu behandlar vi ofta missbruket först, därefter kommer en diagnos. – Om det var tvärtom skulle patienten/klienten kanske inte hamna i ett djupt beroende. Lidande skulle kunna minskas. Den som är nyfiken på digital beroendevård kan höra av sig till en beroendemottagning där man bor eller sin vårdcentral, råder Jessica Lind. – Här i Mjölby där jag jobbar finns behandlingen inom kommunens öppenvård och är gratis.   1 Att prioritera alkohol 2 Dålig sömn 3 Ensamhet 4 Försämrad ekonomi 5 Isolera sig 6 Minnesluckor 7 Problemförnekelse 8 Stigande sjukfrånvaro 9 Ökat alkoholsug Läs också Icakurirens artikel om Jessica Lind, behandlingssekreterare, och hennes arbete med Previct.