Previct och framgångsrik behandlingsvård i Kristinehamn
Värmlands Folkblad skriver om Previct och behandlingsvård i Kristinehamn. Ytterligare en framgång i kampen mot missbruk och beroende.
”Vi vill köpa in mer utandningskit”
Sedan 2017 kan personer som är beroende reha-biliteras med ett digitalt utandningskit. – Det har varit så fram-gångsrikt att vi vill köpa in fler kit, säger Håkan Fielding. Han är chef för missbruks-och beroendeenheten på i Kristinehamn. Missbruks-vården använder sig av en medicinskteknisk utrustning som kallas Previct. I dagslä-get finns fem enheter. Nu vill den utöka till 20. – Därför har socialnämn-den .begärt om en utökad budget ur kommunstyrel-sens konto för oförutsedda kostnader. Det handlar om 610 000 kronor per år i tre år. Om vi får pengarna ska vi göra en upphandling, av den anledningen vet vi inte om det blir samma märke, säger han.
Previct – Lyckad på flera sätt
Den här modellen har varit lyckad på flera plan. Fler kli-enter blir fria från sitt bero-ende. Det blir också enklare för dem att rehabilitera sig själva hemma. Det är sam-tidigt billigare för kommu-nen, att lägga in någon för rehabilitering kostar 890 000 kronor. – Tekniken är en utand-ningsapparat kopplad till en app på mobiltelefonen. När klienten är hemma och blåser mäts alkoholhalten, samtidigt tas ett självporträtt så vi ser att klienten inte fuskar. I appen ska de också trycka på en knapp som talar om hur de mår, en grön gubbe talar om allt är bra. Det sker tre gånger per dag, säger Shoresh Planijafi, alkohol- och drogterapeut.
Måendet viktigt
Resultatet skickas automa-tiskt till missbruksenheten. Måendet är en viktig del av av behandlingen, berättar han. Om man lyckas bygga upp det och självförtroendet har klienten kommit långt. – Den här modellen funkar för alla typer av missbruk, även spelmissbruk. Därför är frågorna om måendet så bra. Vi har också använt appen för anhöriga till beroende, säger han. 7 av 16 värmländska kom-muner använder tekniken i dag. Kristinehamn var däre-mot först. – Vi vill förbättra miss-bruksvården på fler sätt. Vi vill bland annat ha mer stödbonden, säger Håkan Fielding.
Text och Foto: MATS ZETTERBERG