”För femton år sedan var det vanligt att behandlare mötte personer med ett rent alkoholberoende. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Blandberoende har blivit allt vanligare, särskilt bland yngre vuxna. Alkohol kombineras inte sällan med exempelvis Tramadol, kokain, cannabis (THC) eller Bensodiazepiner.”
Shoresh Palanijafi, som arbetar som med klienter i åldern 18–35 år, ser tydligt hur beroendeproblematiken förändrats över tid. I hans dagliga arbete är det vanligt att flera substanser förekommer parallellt – och ofta i kombination med psykisk ohälsa. Shoresh har lång erfarenhet av beroendevård och han driver företaget Min Framtid AB som erbjuder säkerhetsplaceringar för personer med hotbild, öppenvård för ungdomar i riskzon samt stödboende för personer över 18 år. Han samarbetar nära med säkerhetskonsulter, Polisen, föreningar och näringsliv. Vi fick ett givande samtal med Shoresh om blandberoende.
Psykisk ohälsa – roten till flera beroenden
Enligt Shoresh finns det nästan alltid en koppling mellan beroende och psykiskt mående. Många av de personer han möter beskriver svårigheter med att hantera känslor, uttrycka sig eller kommunicera sina behov. Substanser eller någon annan typ av beroende blir då ett sätt att dämpa ångest, oro eller nedstämdhet.
Han betonar vikten av att först stabilisera beroendet för att därefter arbeta med den underliggande psykiska ohälsan. Utan verktyg för att hantera känslor och svåra situationer är risken stor att individen återgår till gamla vanemönster.
Shoresh beskriver det som ett träd:
Roten är den psykiska ohälsan – svårigheter med självkänsla, känsloreglering och ibland otrygg anknytning. Grenarna kan till exempel vara alkohol-, drog- eller spelberoende. ”Fokuserar man enbart på en gren finns risken att en annan gren växer ut”. Därför behöver behandlingen nå själva roten.
När ett beroende byts mot ett annat
Det är inte ovanligt att spelproblematik förekommer parallellt med substansberoende – eller uppstår när en person slutar använda alkohol eller droger. Impulsivitet och belöningssystemets känslighet kan göra individen mer sårbar även för spelberoende.
Shoresh beskriver vikten av, och hur han därför själv arbetar förebyggande. Även om till exempel spel inte är ett aktuellt problem vid inskrivning kan det bli det senare. Att tidigt uppmärksamma riskerna och vidta förebyggande åtgärder är en viktig del av helhetsarbetet.
Struktur, motivation och individanpassning
I dag arbetar Shoresh med tre klienter som använder Previct Care som en del av behandlingen. Han beskriver hur verktyget bidrar till struktur och kontinuitet – något som ofta är avgörande för att undvika återfall i gamla beteenden.
En av hans klienter, med både alkohol- och drogproblematik, genomför sina tester framför allt för sin egen skull. Det skapar motivation och en känsla av ansvarstagande, vilket i sin tur gör att klienten bygger upp sin självkänsla. De dagliga påminnelserna hjälper också till att upprätthålla rutiner, vilket minskar risken att falla tillbaka.
Arbetet i Previct Care anpassas efter individen. Vissa föredrar att svara på frågor om sitt mående med enkla symboler eller emojis. Andra skriver korta reflektioner, medan några använder dagboken mer utförligt. Möjligheten att uttrycka sig på sitt eget sätt sänker tröskeln för kommunikation – särskilt för personer som har svårt att prata om känslor.
Exempel på återkommande frågor kan vara:
Hur upplever jag min livskvalitet den här veckan?
Frågorna formas utifrån individens personlighet och aktuella situation.
Tvåvägskommunikation och stöd i realtid
En annan funktion i Previct Care som Shoresh lyfter fram är tvåvägskommunikationen. Genom meddelandefunktionen kan han snabbt ge återkoppling – ibland handlar det om att peppa, ibland om att bara finnas där och lyssna.
Hjälpknappen är ett annat viktigt stöd. När en klient signalerar att något är svårt kan Shoresh snabbt ta kontakt, ställa frågor och erbjuda samtal. Ibland sker det via telefon, ibland genom personligt möte, särskilt i början av behandlingen. För personer som redan har svårt att uttrycka sig kan det vara avgörande att någon tar första steget.
Det kan handla om något så enkelt som att ett test uteblivit – men bakom det kan finnas stark ångest eller en svår situation. Att få snabb återkoppling i just den stunden kan göra stor skillnad.
Motivation och rätt verktyg
När det gäller motivation ser Shoresh ingen avgörande skillnad mellan personer med ett enskilt beroende och dem med blandberoende. Det centrala är beslutet att vilja förändra sin situation.
Utmaningen ligger ofta i att ge rätt verktyg för att hantera det psykiska måendet. Många fastnar i en ond cirkel: de håller sig nyktra i några månader men saknar strategier för att hantera stress, ångest eller låg självkänsla. När svårigheterna återkommer blir substansen – eller spelet – den lösning de känner till sedan tidigare.
Att bryta blandberoende handlar därför inte bara om att ta bort en substans. Det handlar om att stärka individens förmåga att förstå och hantera sina känslor, bygga självkänsla och skapa nya, hållbara strategier.